Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga inför valet 2026. Jag ville veta vad varje parti lovar, vad de faktiskt har budgeterat för och hur det står sig mot vad vården faktiskt behöver.
Var fjärde läkare i primärvården överväger att lämna yrket. Sex av tio i hela läkarkåren överväger att byta arbetsplats, gå ner i tid eller sluta helt.(1-2)
Det stämmer med vad jag hör från mina kollegor: specialläkare i början av karriären som redan väger vad arbetet ger mot vad det tar, i hälsa och i tid med familjen. Att vilja arbeta kliniskt fram till pension har blivit något man nästan ursäktar sig för. Det är sorgligt, för patientmötet är det mest meningsfulla arbete jag känner till.
Inför den 13 september bad jag därför den avancerade AI-modellen Claude Opus 5 gå igenom samtliga valmanifest, valplattformar, vallöften och budgetmotioner och ställa dem mot vad experterna säger krävs. Sedan kontrollerade jag varje siffra mot primärkällan.
Partierna publicerar olika sorters dokument, från samlade valmanifest till löpande vallöften. Jag använder det mest samlade varje parti själv publicerat.
Tre saker kom ut av granskningen, för dig som inte läser hela vägen ner:
- Inget parti budgeterar statliga tillskott för den bemanning som vården behöver. Det utesluter dock inte att partierns kan budgetera kan finansiera korrekt.
- Inflationsjustering av statsbidrag är den största skiljelinjen mellan blocken. Tre oppositionspartier föreslår att det läggs till.
- Inget parti föreslår att staten ska mäta arbetsmiljön i vården, trots att det är den enda faktor som rimligen kan åtgärdas i kommande mandatperiod.
Vårdnotan går på 12 miljarder om året
Jag räknar med ett behov på 12 miljarder kronor per år för att åtgärda de mest kritiska problemen i vården i dag – summan av läkarbrist på vårdcentraler och vårdplatsbrist.
Notera ordet behov. De 12 miljarderna kan komma som nya statliga pengar, som omfördelning inom befintliga budgetar, eller som en kombination.
Läkarbristen på vårdcentralerna är den största posten. Läkarförbundet räknar med 4 400 heltidstjänster för att alla ska kunna ha en fast läkare, till en kostnad av cirka 7,5 miljarder om året, och kallar själv den siffran en underskattning.(4) Vårdplatsbristen på sjukhusen, i genomsnitt knappt 1 200 platser per dag, står för 4,5 miljarder till, och där handlar det främst om sjuksköterskor. Detta är min egen beräkning, eftersom ingen myndighet har publicerat en prislapp på gapet.(5)
Tolv miljarder är en fast personalkostnad som behöver långvarig finansiering. En läkartjänsts kostnad försvinner inte efter att en tillfällig ”satsning” är avslutad.
Vem som ska betala är däremot oklart. Regionerna finansierar 69% av sin egen verksamhet genom skatt och avgifter, med tillskott från staten.(6) Men riktvärdena som gapet mäts mot är delvis statens, och enligt den kommunala finansieringsprincipen ska staten finansiera de ambitionsnivåer staten beslutar.(7) Ingen har prövat de 12 miljarderna mot den principen.
Sverige har många läkare, men få i primärvården
Men lägger vi inte redan väldigt mycket pengar på vården? Jo. Sverige lägger 11,2% av BNP på vård.(8) Vi har också fler läkare och sjuksköterskor per invånare än många jämförbara länder.(9)
Det är fördelningen som är skev. Ungefär 14% av svenska läkare är specialister i allmänmedicin, mot omkring 20% i de flesta OECD-länder och 40 till 50% i Finland, Belgien och Portugal. Det placerar Sverige bland de sju europeiska länder som har lägst andel allmänspecialister. Regeringens egen lägesbild pekar åt samma håll: 2030 behövs 9 700 allmänspecialister räknat i årsarbetare, mot 7 190 i dag.(10) Vi har dessutom relativt få vårdplatser per invånare.(9)
Ska vi då helt enkelt fördela om sjukhusläkare till vårdcentralerna? Nja. Att andelen allmänläkare är låg betyder inte att någon annan specialitet har ett överskott att flytta ifrån. Socialstyrelsens nationella planeringsstöd redovisar brist, inte överskott: samtliga regioner rapporterar år efter år brist på specialistläkare, och allmänmedicin är en av de specialiteter där flest regioner gör det. Jag har inte hittat någon specialitet som redovisas i överskott, och den frågan har jag inte kunnat besvara med det underlag som finns.
Så fler allmänläkare och platser för en nota på 12 miljarder, är det mycket? Knappt 2% av de 719 miljarder vi lade på vård 2024, eller 0,2% av BNP. Vi behöver alltså gå från 11,2% till 11,4% av BNP som bestående tillfaller vården.(8) Denna justering kan uppnås antingen genom ökade skatteintäkter (vilket kräver en prognos för hur dessa intäkter ska uppnås), eller genom omfördelning av existerande skatteintäkter (vilket då behöver en redovisning av vad som ska bort).
Tre statliga satsningar har utvärderats, ingen gav bestående resultat
God och nära vård skulle flytta vårdens tyngdpunkt från sjukhus till vårdcentral. Drygt 5 miljarder om året i sex år, alltså över 40% av 12-miljardersnotan. Inget av målen nåddes, och att stärka vårdcentralerna fick minst genomslag.(11)
Vårdplatssatsningen gav regionerna cirka 2 miljarder om året 2023 och 2024, utbetalt mot resultat. Antalet vårdplatser ökade inte.(12) Socialstyrelsens definition av vårdplats förklarar varför pengar inte räcker: en disponibel vårdplats kräver bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö.(13) En vårdplats är alltså en säng med en sjuksköterska bredvid. Utan sjuksköterskan är det en möbel.
Kömiljarden 2009 till 2014 gav prestationsersättning till regioner som klarade vårdgarantins tidsgränser, totalt cirka 6 miljarder. Riksrevisionen fann en kortvarig effekt vid införandet som därefter avtog.(14) Dagens kömiljard, i drift sedan 2019, omfattas inte av granskningen och har inte utvärderats kvantitativt.
Hyrläkaravtalet, en regional åtgärd som faktiskt gav resultat
Regionerna gick 2024 samman i ett gemensamt hyravtal med gemensamma priser. Kostnaderna för hyrbemanning föll 20% under 2025, till lägsta nivån på tio år,(15) och regionerna anställde 5 000 fler egna läkare och sjuksköterskor på två år.(16) Under samma period ökade antalet vårdplatser för första gången sedan Socialstyrelsen började mäta.(5)
Avtalet har samtidigt kritiserats av hyrpersonalens intresseorganisation för att begränsa professionen och försämra arbetsmiljön, som ju är skälet till att många läkare lockas av hyrbolag.(17)
Vården behöver löpande finansiering, inte tillfälliga projekt
De tre statliga satsningarna pekar åt samma håll: personal anställs bara med fast, långsiktig finansiering utan förbestämt slutdatum. Hyravtalet visar något annat, att samordning mellan regionerna kan ge effekt utan att en enda ny krona tillförs, men att arbetsmiljön då riskerar att försämras. Ska staten finansiera detta måste statsbidragen vara av rätt sort: generella, inte riktade.
Ett generellt statsbidrag går till regionen utan villkor. Det går att planera med och anställa på.
Ett riktat statsbidrag behöver sökas, användas precis som staten bestämt och redovisas efteråt. Det låter ansvarsfullt, men löper ofta ett år i taget. Ingen verksamhetschef tillsvidareanställer en specialistläkare på pengar som kanske försvinner i december. Riktade bidrag går därför i praktiken till administration av projekt och konsulter, utan ökad bemanning.
Det finns över 160 riktade statsbidrag till kommuner och regioner, varav ett åttiotal är till regionerna.(18) Vård- och omsorgsanalys instämmer i förslaget om minskad användning av riktade statsbidrag och en mer renodlad statlig styrning.(19) Ändå fortsätter de att komma. Symbolpolitik. Man kan hålla presskonferens om en riktad satsning, medan en höjning av det generella statsbidraget knappt syns.
Fråga därför varje politiker som lovar miljarder till vården två saker:
- Kommer pengarna som en höjning av det generella statsbidraget? och
- Tänker ni följa upp att varje region når sina bemanningsmål?
Ska vi då förstatliga vården?
Om regionerna styr måste problemen lösas 21 gånger. Vore det inte enklare att staten tar över?
Vårdansvarskommittén, en parlamentarisk kommitté med ledamöter från alla åtta riksdagspartier, lämnar inget förslag om ett helt statligt huvudmannaskap och avråder från ett delvis statligt huvudmannaskap (20) pga avsaknad av brett parlamentariskt stöd samt avsaknad av underlag som visar att byte av huvudman ger bättre vård. Remissbilden är splittrad, Vård- och omsorgsanalys tar inte ställning och kritiserar underlaget.(19)
Splittringen redovisas öppet. Ledamöterna från S, M, V, C, MP och L ser att det saknas underlag som pekar på att ett helt statligt huvudmannaskap skulle ge förbättringar, medan SD:s och KD:s ledamöter anser att underlaget ger stöd för ett helt statligt huvudmannaskap.
Detta speglas genom att KD har förstatligande som sitt viktigaste välfärdslöfte,(21) att SD anger det som slutmål,(22) samt att Vänsterpartiet uttryckligen säger nej till ett totalt övertagande.(23)
En brasklapp: Norge, Danmark och Finland har genomfört strukturreformer där framgångsfaktorn enligt Vård- och omsorgsanalys var ett helhetsgrepp om både struktur och ansvar. Kommittén fick enligt direktiven inte utreda färre regioner, en avgränsning myndigheten kallar olycklig.(19) Den frågan förblir öppen.
Kommittén anser däremot att staten bör ta ett utökat ansvar för vissa områden utan att ta över driften.(20) Kompetensförsörjningen hör enligt min mening dit. Antalet utbildade specialistläkare är en nationell fråga. Schemaläggningen en tisdag på en vårdcentral i Kiruna är en lokal.
Två sätt att åtgärda personalbristen
Hur många som kommer in. Fler ST-tjänster i allmänmedicin i dag ger färdiga specialister tidigast 2032, eftersom specialiseringstjänstgöringen tar minst fem och ett halvt år inklusive bastjänstgöring. Fler platser på läkarprogrammet ger effekt först en bit in på 2030-talet.(24) Det bör staten driva enligt ovan.
Hur många som lämnar. Det avgörs av hur arbetsmiljön ser ut just nu, och är det enda som hinner påverkas under en mandatperiod.
Vård- och omsorgsanalys pekar på båda: kompetensförsörjningen måste prioriteras genom förbättrad arbetsmiljö och genom bibehållen eller ökad utbildningstakt för specialister i allmänmedicin.(11)
Arbetsmiljön är den enda spaken som verkar under en mandatperiod
Flera faktorer påverkar arbetsmiljön negativt, däribland en ökande detaljstyrning. När allt fler moment ska dokumenteras på ett bestämt sätt, mätas mot mål någon annan satt och rapporteras uppåt, krymper utrymmet för eget omdöme, och kvar blir känslan av att vara ett kugghjul i ett maskineri man inte rår över. En läkare som känner så har mindre att ge i mötet med patienten: kortare tålamod, tunnare empati, ett bemötande som blir korrekt men kyligt. Patienten märker det, även om det aldrig syns i statistiken.
Begreppet arbetsmiljö kan kännas uttjatat, så låt mig vara konkret. Ribban bör vara den arbetsplats mina kollegor jämför med när de väljer bort vården, alltså industrin och de privata alternativen. Rimlig administrativ börda. Verktyg som fungerar. Regelbunden och krångelfri fortbildning.
Arbetsmiljön går att kvantifiera. Ett mått finns redan i drift: index för hållbart medarbetarengagemang, en gemensam enkät med nio fasta frågor som kommuner och regioner följer upp.(25) Likt kompetensförsörjning och väntetider kan arbetsmiljön ges ett målvärde. Dagens föreskrifter kräver redan att varje arbetsgivare sätter mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön; en nationell målnivå för arbetsmiljö bland vårdens huvudmän har inget befintligt myndighetsmandat.(26)
Genomgång av partiernas vårdlöften i relation till behovet på 12 miljarder per år
Det avgörande är vad partierna har satt pris på. Jag redovisar partierna längs fyra dimensioner med förklaringar under tabellen.
Partierna kommer i fallande ordning efter hur mycket nya generella pengar de tillför regionerna.
| Parti | Nya generella pengar till regionerna | Indexering | Bemanningsmål |
|---|---|---|---|
| V | 5 mdkr, 10 med sektorsbidraget | Ja | Nej |
| S | 0,8 mdkr | Ja | Nej |
| MP | 0,7 mdkr, 3,7 med sektorsbidraget | Ja | Nej |
| KD | Vill ha mer, inget belopp | Nej | Nej |
| SD | Vill ha mer, inget belopp | Nej | Nej |
| C | Ingen summa angiven | Nej | Nej |
| L | Inga nya pengar | Nej | 4 500 utbildade allmänläkare |
| M | Inga nya pengar | Nej | Nej |
Tre saker framgår:
- Inget parti kombinerar finansiering i notans storleksordning med ett bemanningsmål för primärvården. Vänsterpartiet är ensamt i närheten av beloppet, 5 till 10 miljarder beroende på hur sektorsbidraget räknas. Notan är 12 miljarder om året och inget parti når hela vägen. Notera dock att statliga tillskott tillsammans med regionens egna skatteintäkter kan nå dit, och denna beräkning är inte gjord av mig. Liberalerna har det enda målet, 4 500 fler allmänläkare ska utbildas, men vill inte tillföra pengar, och målet mäter dessutom utbildade läkare, inte anställda i primärvården.
- Indexeringen är valets verkliga skiljelinje i vårdfinansieringen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lovar alla att de generella statsbidragen ska räknas upp automatiskt. Inget parti i regeringsunderlaget gör det, och inte heller Centerpartiet. Mönstret är tre av fyra oppositionspartier mot noll av fyra på regeringssidan. Beloppen i oppositionens budgetar är samtidigt små, S och MP tillför under en miljard vardera i nya generella pengar till regionerna, så det är principen snarare än summorna som skiljer. Att utebliven uppräkning urholkar bidragen är dokumenterat av Riksrevisionen, påtalat av SKR och bekräftat av Vårdansvarskommittén, som konstaterar att den statliga styrningen blivit kortsiktig och detaljerad just genom tillfälliga statsbidrag.(7, 20)
- Inget parti föreslår att arbetsmiljön ska mätas. Flera nämner den. Socialdemokraterna räknar in den i personalsatsningen, Sverigedemokraterna lyfter arbetsmiljön i den kvinnodominerade vårdsektorn, Kristdemokraterna skriver att den måste förbättras så att fler stannar i yrket. Men ingen föreslår ett mått, en nivå eller en uppföljning, och ingen anger hur många ST-tjänster i allmänmedicin som ska tillsättas.
Långsiktigt tillskott är höjda generella statsbidrag, pengar utan slutdatum som går att anställa på. Indexering anger om partiet vill att de generella statsbidragen inflationsjusteras, dvs räknas upp automatiskt med kostnadsutvecklingen, den enda konstruktion som hindrar att bidragen urholkas över tid, ett problem som Riksrevisionen dokumenterat och som SKR påtalat.(7, 20) Övriga bidrag är riktade och prestationsbaserade satsningar av den sort som utvärderats utan resultat. Bemanningsmål anger om partiet satt en siffra på bemanningen.
Källhierarkin är densamma för alla partier: budgetmotionen för 2026 för belopp, valmanifest, valplattformar och vallöften för åtaganden, Dagens Arenas enkät där samtliga partier svarade på samma frågor för positioner.(22) Generella statsbidrag går till både kommuner och regioner. Regionerna fick cirka 50 av 175 miljarder 2025, alltså 28,6%.(27) Där ett parti anger en samlad summa generella stadsbidrag utan fördelning räknar jag därför med 28,6% till regionerna. Procent av notan räknas enbart på den strikt generella regiondelen. Sektorsbidrag, som är riktade i formen men fleråriga och breda, redovisas separat som spann.
Detaljer om varje partis täckning av notan, samt finansiering
Vänsterpartiet presenterade 14 augusti ett sjukvårdspaket på fem miljarder kronor från 2027, en blandning av generella och riktade bidrag där fördelningen inte anges.(23) Budgetmotionen är tydligare: 8 miljarder i generella statsbidrag delade lika mellan kommuner och regioner, 5 miljarder i förlängt sektorsbidrag till sjukvården och 1 miljard i glesbygdstillägg som partiet klassar som generellt.(28)
Långsiktigt tillskott: 5 mdkr strikt generellt till regionerna, drygt 40% av notan. Med sektorsbidraget 10 mdkr, drygt 80%. Sektorsbidraget är formellt riktat, och min invändning mot riktade bidrag gäller därför även här, även om V argumenterar för att det fungerar som ett generellt. Av det skälet redovisar jag V med och utan det, i stället för att välja den siffra som klär partiet bäst.
Indexering: ja, årlig uppräkning förordas framför riktade satsningar.(22)
Övriga bidrag: vill avskaffa kömiljarderna och konvertera dem till sektorsbidrag och generella bidrag, eftersom partiet bedömer satsningen som verkningslös.(28) Valpaketet vill samtidigt öka andra riktade bidrag.
Bemanningsmål: inget numeriskt, men pengarna är uttryckligen till anställningar.
Finansiering: avtrappade jobbskatteavdrag på månadsinkomster över 50 000 kr, bankskatt på 50% av bankernas övervinster, enhetliga kapitalskatter.(28) Samtliga är permanenta skatteförändringar, alltså matchade i tid mot en permanent kostnad.
Socialdemokraterna lovar en bottenplatta där de generella statsbidragen räknas upp med inflationen varje år, plus en personalsatsning på 2,4 miljarder för kortare köer och bättre arbetsmiljö.(29, 30)
Långsiktigt tillskott: budgetmotionen höjer de generella statsbidragen med 2,7 mdkr, varav regionernas del är cirka 0,8 mdkr, knappt 7% av notan. Bottenplattan är prissatt till 1 mdkr första året i motionens reformtabell.(31)
Indexering: ja, det centrala löftet.
Övriga bidrag: drygt 10 mdkr riktade, utspridda på skola, äldreomsorg, läkemedelsförmånen och personalsatsningen. Samtidigt dras kömiljarden ned med 2 mdkr.(31)
Bemanningsmål: inget för sjukvården.
Finansiering: tillfällig skatt på bankernas övervinster, 12,6 mdkr per år, budgeterad 2026 till 2028.(31)
Miljöpartiet lovar i valmanifestet att säkra mer resurser till vården, utan belopp.(32) Budgetmotionen: 2,5 mdkr i generella statsbidrag till kommuner och regioner, 3 mdkr i sektorsbidrag till vården, 1,5 mdkr till primärvården 2026 och 2027, samt automatisk uppräkning av de generella statsbidragen.(33)
Långsiktigt tillskott: cirka 0,7 mdkr strikt generellt till regionerna, knappt 6% av notan. Med sektorsbidraget 3,7 mdkr, cirka 30%.
Indexering: ja.
Övriga bidrag: 1,5 mdkr till primärvården under 2026 och 2027, alltså tidsbegränsat.
Bemanningsmål: inget.
Finansiering: ej specificerad för vårddelen.
Kristdemokraterna har statligt huvudmannaskap och avveckling av de 21 regionerna som sitt viktigaste välfärdslöfte, plus skärpt vårdgaranti och fast läkarkontakt. Skriver rakt ut att arbetsmiljön måste förbättras så att fler vill stanna i yrket.(21)
Långsiktigt tillskott: inget belopp, men partiet säger sig vara för ett ökat statsbidrag för kapacitet, köer, arbetsmiljö och kompetensförsörjning.(22)
Indexering: nej.
Övriga bidrag: en fortbildningsmiljard till primärvården för psykisk hälsa.(21)
Bemanningsmål: inget numeriskt. Föreslår en bonus till pensionärer som återvänder till vården.(21)
Finansiering: ej angiven för vården, varken som skatteförändring eller som omfördelning.
Sverigedemokraterna vill stoppa nedläggningen av närsjukhus, fortsätta korta köerna och förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor i den kvinnodominerade vårdsektorn, samt se över karensavdraget för välfärdsyrken.(36)
Långsiktigt tillskott: inget belopp, men på frågan om vården behöver mer resurser svarar partiet att det korta svaret är ja, även från staten.(22)
Indexering: nej.
Övriga bidrag: inga egna belopp.
Bemanningsmål: inget.
Finansiering: ej angiven, varken som skatteförändring eller som omfördelning.
Centerpartiet vill kapa köerna, ge alla fast läkarkontakt och bygga ut den nära vården.(35)
Långsiktigt tillskott: ingen summa. Säger sig miljardsatsa på fler specialistläkare och sjuksköterskor, särskilt i primärvården, utan belopp.(22) Manifestets 50 miljarder till landsbygden är en prognos över ökade skatteintäkter från högre sysselsättning, ingen utgift, och räknas inte.(35)
Indexering: nej.
Övriga bidrag: vill slå ihop riktade bidrag till sektorsbidrag.(22)
Bemanningsmål: inget numeriskt.
Finansiering: omfördelning, inga skattehöjningar.(22) Vilken utgift som ska minska i stället anges inte.
Teknik som en effektiviseringsmöjligget: enda partiet med ett uttryckligt förslag om AI i vården, myndigheter ska införa AI i stor skala från vård till handläggning, utan belopp och utan mätbart mål.(35)
Liberalerna går till val på att utbilda 4 500 fler allmänläkare, tydligare statlig styrning, längre öppettider på vårdcentralerna och ordning på journalsystemen.(34)
Långsiktigt tillskott: 0 kr. Anser att resurserna kan frigöras utan höjd skatt eller utökade statsbidrag.(22)
Indexering: nej.
Övriga bidrag: inga.
Bemanningsmål: 4 500 fler allmänläkare ska utbildas. Observera enheten: notans 4 400 avser specialister som ska anställas i primärvården, medan utbildade allmänläkare kan hamna på sjukhus, i digitala vårdbolag eller utomlands. Målet saknar prislapp och årtal.
Finansiering: inga nya pengar, resurserna ska frigöras inom befintlig ram.(22) Vilken utgift som ska minska i stället anges inte.
Moderaterna presenterade sin valplattform 22 juni med tre huvudlöften, varav ett är vården. Innehållet är fortsatt kortare köer, stärkt äldreomsorg och språkkrav i omsorgen, samt en skärpt vårdgaranti från 90 till 30 dagar med ersättningsskyldighet för regioner som inte klarar den. Partiet vill inte att staten tar över hela ansvaret för sjukvården, men att staten tar ett större ansvar för nationella strategier, läkemedel, digitalisering och vårdgarantin.(37)
Långsiktigt tillskott: inget nytt. De knappt 25 miljarder partiet hänvisar till tillfördes fram till 2026.(38)
Indexering: nej.
Övriga bidrag: 3,5 mdkr till vården 2026, redan budgeterat.(39)
Bemanningsmål: inget. Partiet har mätbara mål, men de gäller köer, inte bemanning.(37)
Finansiering: anser att resurserna kan användas klokare än att höja skatterna.(22) Vilken utgift som ska minska i stället anges inte.
Moderaterna invänder att de minskade väntetiderna bevisar att riktade och prestationsbaserade statsbidrag fungerar, och att det inte råder någon nationell kris.(22) Mot det står tre myndighetsutvärderingar: Vård- och omsorgsanalys om god och nära vård och om vårdplatssatsningen, och Riksrevisionens granskning av kömiljarden 2009 till 2014, som fann en kortvarig effekt som avtog.(14) Dagens kömiljard har inte utvärderats kvantitativt, så det bevis Moderaterna åberopar saknas åt båda håll. Två partier drar dessutom praktiska slutsatser av utvärderingarna, S sänker kömiljarden med 2 miljarder i sin budgetmotion(31) och V vill avskaffa den helt.(28) Och den parlamentariska Vårdansvarskommittén, där alla åtta partier satt, föreslår att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall.(20)
AI i vården, en möjlighet som ingen har prissatt
Dokumentation och administration går i dag att automatisera, med AI-stöd som skriver journalanteckningen och beslutsstöd som ger underlag direkt i mötet, båda i drift på riktiga mottagningar. Tidig forskning i svensk vårdkontext talar för att AI-stöd kan minska den upplevda dokumentationstiden och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal.(40) Här är mitt jäv som störst: jag är en av de första anställda på Tandem Health, som bygger sådana verktyg, och medförfattare till studien. Det jag skriver här är mina egna uppfattningar, inte Tandem Healths.
Hur långt AI når kliniskt under nästa mandatperiod är omtvistat. En perspektivartikel i JAMA hävdar att autonom AI, utan läkare i loopen, kan överträffa både läkare och läkare med AI-stöd redan omkring 2030.(41) Det är en partsinlaga: en av författarna är vd för ett bolag som säljer autonom AI-primärvård, och en annan är investerare i samma bolag. Både American Medical Association och American College of Physicians håller fast vid att AI ska ha en stödjande roll med läkaren kvar i beslutet.(41) Men även med stor rabatt på tidtabellen förtjänar frågan en plats i valrörelsen.
I partiernas egna dokument är den nästan obefintlig när jag söker på ”AI”, ”artificiell intelligens” och ”digitalisering”.
Kristdemokraternas och Miljöpartiets valmanifest, Sverigedemokraternas valplattform och Moderaternas vårdgarantilöfte innehåller inte något av orden, inte en enda gång.(21, 32, 36, 37)
Socialdemokraterna avsätter 300 miljoner till framtidsteknologier som AI, men inom näringspolitiken.
Liberalernas manifest nämner AI sex gånger utan att en enda gång koppla ordet till vården.(31, 34) Miljöpartiets budgetmotion ger två träffar, miljöövervakning och mediestöd.
Vänsterpartiets 118 sidor, en digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner.(28, 33)
Ett parti bryter mönstret. Centerpartiets valmanifest nämner AI 31 gånger, och i avsnitt 3.9 står materialets enda uttryckliga vårdförslag: myndigheter ska få i uppdrag och resurser att införa AI i stor skala, från vård till handläggning, med snabbspår för AI-upphandling.(35) Där tar det slut. Inget belopp, inget årtal, inget mätbart mål, och manifestets enda kronbelopp gäller landsbygden.
Övriga vårdnära formuleringar är bisatser: Kristdemokraternas krav att alla vårdcentraler ska erbjuda digital vård, Moderaternas hållning att digitalisering hör till de områden där staten bör ta ett större ansvar, Liberalernas löfte om ordning på journalsystemen, Miljöpartiets 10 miljoner om året till vårdkompetensrådet.(21, 33, 34, 37) Ingen sätter en krona eller ett mätbart mål på AI i vården.
Vad du som medborgare kan kräva, och av vem
Av riksdagspolitikerna, kräv det de faktiskt bestämmer över:
- Säkerställ 12 miljarder mer i bestående årlig finansiering, som nya pengar eller som omfördelning. Som tabellen ovan visar är Vänsterpartiet ensamt i närheten på det statliga spåret, och bara tre partier lovar den indexering som hindrar att pengarna urholkas. Kräv en finansieringsplan, och vid omfördelning svar på vad som konkret ska bort, eftersom Socialstyrelsen inte redovisar något överskott av specialistläkare någonstans att flytta ifrån.
- Minska personalflykten genom bättre arbetsmiljö. Likt kompetensförsörjningen bör staten styra arbetsmiljön hårdare på regional nivå, med kvantifierbara utfall och en nationell målnivå. Utöver detta en nationell plan för att minska den administrativa bördan, där AI är ett verktyg men inte hela svaret. Inget parti föreslår något av detta, vilket gör det till det billigaste kravet och det enda som gör de andra två uppföljningsbara.
- Öka kompetensförsörjningen. Fler ST-block i allmänmedicin, finansierade och dimensionerade efter Socialstyrelsens riktvärden för ST i allmänmedicin som redovisades i december 2025 och för distriktssköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer i maj i år.(42) Liberalerna är ensamma om en siffra, 4 500 fler allmänläkare, men har varken prissatt den eller satt ett årtal, och vill samtidigt inte tillföra pengar. Inget parti anger hur många ST-tjänster som ska tillsättas.
Brasklappar
Detta antog Claude utöver källorna. Grundantaganden som går att bestrida:
- Att behovet över huvud taget går att uttrycka som ett årligt kronbelopp.
- Att vårdplatsbristen kan prissättas genom att multiplicera saknade platser med en genomsnittlig driftkostnad.
- Att fackens behovssiffror är rätt utgångspunkt. De har intresse av att siffrorna är höga, så räkna med att de ligger i övre delen av det rimliga.
- Att läkarbrist och vårdplatsbrist är det mest akuta. Psykiatri, äldreomsorg och kommunernas hälso- och sjukvård ingår inte i de 12 miljarderna.
- Att texten i ett valmanifest eller en valplattform motsvarar partiets faktiska prioritering.
- Att en låg andel allmänläkare innebär att läkare kan flyttas dit från annat håll. Socialstyrelsen redovisar brist i praktiskt taget alla specialiteter, och jag har inte kunnat belägga något överskott.
- Att vårdens behov går att beräkna isolerat. Hur mycket vård som efterfrågas påverkas av hur socialtjänst, skola och arbetsmarknadspolitik fungerar. Räknat på hela välfärden blir behovet 50-70 miljarder per år, dvs betydligt större än 12 miljarder (43).
Övrigt. Partiernas belopp är deras egna uppgifter. Granskningen bygger på partiernas program, plattformar, enkätsvar, vallöften och budgetmotioner, inte på hur de röstat i riksdagen. Budgetregler gör nämligen voteringar svårtolkade: oppositionspartier får inte lägga förslag utöver den beslutade ramen och avstår därför ofta, vilket inte säger något om vad de prioriterar. Jag är själv specialistläkare och har minskat mitt kliniska arbete, vilket färgar vad jag ser som viktigast.
Källor
Varje källa anger var i dokumentet uppgiften står, med ordagrann textsträng där det behövs. Egna beräkningar är utskrivna så att de går att räkna om.
(1) Sveriges läkarförbund, 6 av 10 läkare längtar bort, 24 augusti 2022. Punktlistan under ”Undersökningen visar bland annat att”: ”1 av 4 i primärvården överväger att lämna yrket.” Underlag: enkät våren 2022 till 37 521 medlemmar, 15 901 svar, svarsfrekvens 42 procent. https://slf.se/nyheter/6-av-10-lakare-langtar-bort/
(2) Sveriges läkarförbund, Arbetsmiljö. Brödtexten, stycket under bilden: ”Hela 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket”. Kanonisk URL: https://slf.se/var-politik/goda-arbetsvillkor-for-lakare/arbetsmiljo/ (den kortare adressen /var-politik/arbetsmiljo/ omdirigerar hit).
(3) SVT, Här är väljarnas viktigaste frågor. Bildbeskrivningen: ”Sjukvård, lag och ordning och skolan är några av väljarnas viktigaste frågor.” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-valjarnas-viktigaste-fragor
(4) Sveriges läkarförbund, Läkarförbundet granskar: God och nära vård, oktober 2024, publicerad 11 december 2024. Sidan 10, första meningen under rubriken ”Att anställa tillräckligt många läkare kostar minst 7,5 miljarder årligen”: ”Svensk primärvård saknar 4 400 heltidsarbetande specialister i allmänmedicin”. Sidan 11, tabell 2, raden ”Kostnad för 4 400 fler läkare/år”: 7 512 miljoner kronor. Riktvärdet 1 100 invånare per specialistläkare är Socialstyrelsens och redovisas på sidan 7. Kostnaden omfattar årslön plus PO-pålägg om 57,2 procent 2024 (kommentaren under tabell 2) och är en underskattning, vilket framgår av stycket efter tabellen: fler specialister ger kostnadsökningar utöver anställningskostnaderna. https://slf.se/app/uploads/2024/12/lakarforbundet-granskar-gonv-24-webb-1.pdf
(5) Socialstyrelsen, Antalet vårdplatser ökar i Sverige, men fortsatt arbete krävs, publicerad 2026-06-15. Andra stycket: ”I dag saknar svensk hälso- och sjukvård i genomsnitt 1 191 somatiska vårdplatser varje dag.” Punktlistan ”Vårdplatsläget i Sverige 2026”, tredje punkten: ”Antalet disponibla vårdplatser har ökat med 529 sedan föregående år.” Trendbrottet står i ingressen: ”Antalet disponibla vårdplatser i Sverige ökar för första gången sedan Socialstyrelsen började följa utvecklingen.” https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/antalet-vardplatser-okar-i-sverige–men-fortsatt-arbete-kravs/ Prislappen 4,5 miljarder är en egen beräkning: 1 191 saknade platser gånger en antagen årlig driftkostnad på 3,8 till 4,2 miljoner kronor per plats ger 4,5 till 5,0 miljarder; jag använder spannets nedre del. Ingen myndighet har prissatt gapet, och driftkostnadsantagandet är beräkningens svaga länk.
(6) Sveriges Kommuner och Regioner, Statistik över kommuners och regioners ekonomi. Bildtexten till diagrammet över regionernas kostnader: ”Fördelning av regionernas kostnader för verksamheten 2025 cirka 492,6 miljarder kronor. Skatteintäkter och avgifter finansierar 69 procent av verksamheterna.” https://skr.se/ekonomiochbudgetplanering/statistikoverkommunerochregionersekonomi.8290.html Statens utbetalningar till regionerna, 116 respektive 50 miljarder, redovisas i not 27.
(7) Riksrevisionen, Den kommunala finansieringsprincipen, tillämpas den ändamålsenligt? RiR 2018:8, beslutad 2018-03-12. Sidan 5, sammanfattningen, andra stycket: ”Den kommunala finansieringsprincipen har tillämpats sedan 1993 och innebär att staten inte ska ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att ge dem adekvat finansiering.” För ambitionsnivåer specifikt: sidan 17, avsnitt 2.2, punktlistans fjärde punkt, ”staten ändrar ambitionsnivåerna för befintlig verksamhet”. För urholkningen: sidan 20, avsnitt 2.4, som konstaterar att flera reformer blivit underfinansierade över tid ”eftersom det fastställda beloppet för det generella statsbidraget inte justeras för inflation och löneökningar”. Läs den sidnumrerade versionen på riksdagen.se, riksrevisionen.se blockerar automatisk hämtning: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/riksrevisionens-granskningsrapport/den-kommunala-finansieringsprincipen-tillampas_h6b58/html/ Principen beskrivs även av SKR: https://skr.se/ekonomiochbudgetplanering/finansieringsprincipenochstatsbidrag.8276.html
(8) SCB, Hälsoräkenskaper 2024, statistiknyhet publicerad 2026-03-31. Rubrik och ingress: ”Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,2 procent 2024”. Sista meningen i avsnittet om BNP-andelen: ”Utgifter för hälso- och sjukvård uppgick totalt till 719 miljarder kronor år 2024.” Tabellen ”Hälso- och sjukvårdsutgifter fördelade på ändamål”, raden ”Totala löpande hälso- och sjukvårdsutgifter”, kolumn 2024: 718 938 miljoner kronor. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/halsorakenskaper/pong/statistiknyhet/halsorakenskaper-2024/ Räkningarna: 12 av 718,9 miljarder är 1,67 procent, alltså knappt 2 procent. BNP 2024 är 718 938 delat med 0,112, cirka 6 419 miljarder; 12 av 6 419 är 0,19 procent, vilket ger steget från 11,2 till avrundat 11,4 procent.
(9) IHE Rapport 2019:5, Gralén K, Hjalte F och Persson U, Hälso- och sjukvårdsutgifternas utveckling i Sverige. Sammanfattningen på rapportsidan, andra styckets sista mening: ”Sverige har också relativt många läkare och sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med andra länder, medan Sverige har relativt få vårdplatser per invånare”. Observera att rapporten bygger på data till och med 2017 och 2018. https://ihe.se/rapport/halso-och-sjukvardsutgifternas-utveckling/
(10) Regeringen, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska analysera bristen på allmänspecialister, pressmeddelande 30 juni 2026. Avsnittet ”Sverige halkar efter i internationell jämförelse”, första meningen: ”I dag har endast 14 procent av den svenska läkarkåren specialiserat sig inom allmänmedicin.” Tredje meningen anger att andelen är omkring 20 procent i de flesta OECD-länder och 40 till 50 procent i Finland, Belgien och Portugal; sök på ”Finland, Belgien och Portugal”, intervallet skrivs med tankstreck i originalet. Sidan anger även Socialstyrelsens riktvärde om en specialistläkare i primärvården per 1 100 invånare, samt att 9 700 allmänspecialister behövs 2030 mot 7 190 i dag. Om andelen allmänspecialister: ”Det placerar Sverige bland de sju europeiska länderna med lägst andel allmänspecialister.” Siffrorna anges i årsarbetare, inte individer, och behovssiffran är en framskrivning till 2030. De är därför inte direkt jämförbara med Läkarförbundets 4 400 heltidstjänster, som avser dagens gap mot riktvärdet. Uppdraget till Vård- och omsorgsanalys slutredovisas senast 12 maj 2028. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/06/myndigheten-for-vard–och-omsorgsanalys-ska-analysera-bristen-pa-allmanspecialister/
(11) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Omtag för omställning, rapport 2025:1, publicerad 31 mars 2025, 326 sidor. Rapportsidan, punktlistan ”Våra slutsatser”, första punkten: ”Inget av omställningens mål uppnås hittills”; tredje punktens sista led: ”men det målet adresseras i lägst utsträckning i styrningen”. https://www.vardanalys.se/rapporter/omtag-for-omstallning/ Beloppet står i myndighetens nyhet, fjärde stycket, som anger att regeringen under åren 2019 till 2024 ”betalat ut cirka 31,5 miljarder kronor för ändamålet till regioner, kommuner och SKR” (sök på ”cirka 31,5 miljarder kronor”; årsintervallet skrivs med tankstreck i originalet). Där finns även projektledaren Siri Bokvists formulering: ”Även kompetensförsörjningen måste prioriteras, både genom en förbättrad arbetsmiljö, en bibehållen eller ökad utbildningstakt för specialister i allmänmedicin”. https://www.vardanalys.se/om-vardanalys/nyhetsarkiv/det-behovs-ett-omtag-i-omstallningen-mot-en-god-och-nara-vard Räkningen: 31,5 miljarder på sex år är 5,25 miljarder per år, 44 procent av notan.
(12) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Brist på plats, rapport 2026:3, publicerad 29 april 2026, 147 sidor. Rapportsidan anger att staten beslutat ”fördela cirka 2 miljarder kronor årligen i prestationsbaserad ersättning till regionerna” under 2023 och 2024. Punktlistan ”Våra viktigaste slutsatser”, första underpunkten: ”Hittills ser satsningen inte ut att ha ökat antalet vårdplatser”. https://www.vardanalys.se/rapporter/brist-pa-plats/
(13) Socialstyrelsen, Vårdplatser, överbeläggningar och utlokaliseringar i hälso- och sjukvård, under rubriken ”Vad är en disponibel vårdplats?”: ”En vårdplats är en ligg- eller sittplats som kan användas för vård och behandling på en vårdenhet. En disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö.” https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/lagesbild-och-statistik-tillganglighet-vantetider-och-vardgaranti-i-halso-och-sjukvard/vardplatser-overbelaggningar-och-utlokaliseringar-i-halso-och-sjukvard/
(14) Riksrevisionen, I väntan på vård, ineffektiv statlig styrning för kortare köer, RiR 2023:12, överlämnad 15 juni 2023. Granskningen omfattar vårdgarantin, kömiljarden 2009 till 2014 och standardiserade vårdförlopp. Kömiljarden gav totalt cirka 6 miljarder kronor i prestationsersättning. Riksrevisionens bedömning: kömiljarden hade en kortvarig effekt på väntetiderna vid införandet 2009, därefter har effekterna avtagit. Den nya kömiljarden från 2019 omfattas inte av granskningen. https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2023/i-vantan-pa-vard—ineffektiv-statlig-styrning-for-kortare-koer.html Sökbar HTML-version: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/riksrevisionens-granskningsrapport/i-vantan-pa-vard-ineffektiv-statlig-styrning-for_hbb512/html/
(15) Sveriges Kommuner och Regioner, Kostnaderna för inhyrd vårdpersonal fortsätter minska, publicerad 10 mars 2026: ”Under 2025 motsvarade hyrbemanningen 2,5 procent av regionernas totala personalkostnader, jämfört med 3,1 procent föregående år” samt ”Kostnaderna är nu de lägsta på tio år.” https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/kostnadernaforinhyrdvardpersonalfortsatterminska.10258.html Tjugoprocentssiffran återges av Region Västernorrland med SKR som källa: ”Totalt har kostnaderna minskat med 20 procent, motsvarande 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024.” https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/Aktuellt-i-Region-Vasternorrland/Nyheter/kostnaden-for-inhyrd-personal-fortsatter-att-minska/
(16) Sveriges Kommuner och Regioner, 5 000 nya sjuksköterskor och läkare i regionerna, april 2026: ”De senaste två åren har antalet anställda sjuksköterskor och läkare i regionerna ökat med mer än 5 000.” https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/5000nyasjukskoterskorochlakareiregionerna.10603.html Det regiongemensamma ramavtalet trädde i kraft vid årsskiftet 2024, upphandlat av Västra Götalandsregionen med fyra års löptid; samarbetet inleddes hösten 2023.
(17) Sjukhusläkaren, Nationella hyravtalet stryper svensk sjukvård, av Eva Nordin, 26 februari 2025. Kritiken framförs av Håkan Edlund, ordförande för Svenska vårdkonsulter, en intresseförening för hyrpersonal som bildades i samband med att avtalet trädde i kraft, citerad i sjunde stycket: ”Avtalet stryper förutsättningarna för hyrpersonal.” https://www.sjukhuslakaren.se/nationella-hyravtalet-stryper-svensk-sjukvard/
(18) Statskontoret, Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024. Antal, omfattning och innehåll, rapport 2025. Sammanfattningen: ”Statskontoret identifierade totalt 163 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar under 2024.” Om fördelningen mellan huvudmän: 131 riktade statsbidrag kunde sökas eller tas del av av kommunerna under 2024, mot 82 för regionerna. Summan överstiger 163 eftersom många bidrag är sökbara för båda. https://www.statskontoret.se/uppdrag-och-rapporter/rapporter/2025/statens-styrning-med-statsbidrag-till-kommuner-och-regioner-2024–antal-omfattning-och-innehall/lasrapporten Sidnumrerad utskriftsversion: https://www.statskontoret.se/siteassets/rapporter-pdf/2025/statens-styrning—utskriftsversion.pdf
(19) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, remissyttrande över Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62), publicerat 30 oktober 2025, diarienummer S2025-01127. Om riktade bidrag: ”Vi instämmer i förslagen om minskad användning av riktade statsbidrag och en mer renodlad statlig styrning”, med hänvisning till myndighetens rapport I rätt riktning? 2022:3. Om avgränsningen, avsnittet ”Behov av att fortsatt utreda både struktur och ansvar”, andra stycket: ”Enligt direktivet skulle kommittén endast utreda olika ansvarsfrågor. Vi menar att det var en olycklig avgränsning”. Om Norden, nästa stycke: ”Vi har nyligen analyserat tidigare genomförda strukturreformer i Norge, Danmark och Finland och sett att en framgångsfaktor i reformerna varit att grannländerna tagit ett helhetsgrepp om både struktur och ansvar”; underlaget är PM 2024:4, Strukturreformer i Norden. Om ställningstagandet, avsnitt 3.1 och 3.2, kursiverad ingress: ”Vi kan inte ta ställning till kommitténs bedömningar”. https://www.vardanalys.se/om-vardanalys/remissyttranden/ansvaret-for-halso-och-sjukvarden-sou-202562/ PDF: https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2025/10/S2025-01127-Myndigheten-for-vard-och-omsorgsanalys.pdf
(20) Vårdansvarskommittén, Ansvaret för hälso- och sjukvården, SOU 2025:62, överlämnat 2 juni 2025. Ordförande Jean-Luc af Geijerstam, nio särskilda yttranden. Sammanfattningen, tre meningar i följd: ”Kommittén lämnar inget förslag om ett helt statligt huvudmannaskap. Kommittén avråder från ett delvis statligt huvudmannaskap. Kommittén föreslår ett ökat statligt ansvar för vissa områden i hälso- och sjukvården.” Skälen: ”En så omfattande och genomgripande förändring finns det inte ett brett parlamentariskt stöd för” samt ”En entydig slutsats med säkra kausala samband går inte att dra utifrån underlagen eller tidigare erfarenheter.” Splittringen redovisas öppet i sammanfattningen: ”Ledamöterna från S, M, V, C, MP och L ser att det saknas underlag som pekar på att ett helt statligt huvudmannaskap skulle leda till förbättringar” medan ”Ledamöterna från SD och KD bedömer att underlaget ger stöd för att det finns starka skäl och behov av ett helt statligt huvudmannaskap”. Att alla åtta riksdagspartier satt med framgår av missivets ledamotsförteckning, förordnad 18 september 2023: De Basso (S), Eriksson (MP), Hultberg (M), Jonsson (C), Lann (KD), Lundh Sammeli (S), Ramhorn (SD), Rågsjö (V), Ståhl Herrstedt (SD), Svenonius (M) och Tarschys Ingre (L), med senare ersättare. Om styrningen: ”Kommittén föreslår att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall” samt att den statliga styrningen är ”ofta kortsiktig och detaljerad på grund av användandet av tillfälliga statsbidrag och stimulansmedel”. Avsnitt 1.4.1 återger SKR:s bedömning att statsbidragen ”i praktiken urholkas över tid då de inte är värdesäkrade, det vill säga inte räknas upp med pris-, löne- och demografiutvecklingen”. Sökbar HTML-version: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ansvaret-for-halso-och-sjukvarden_hdb362/html/ Regeringens sida: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202562/
(21) Kristdemokraterna, valmanifest 2026, Tro på Sverige. Vård. Vardag. Värderingar, presenterat 21 augusti 2026. Vårdlöftena finns i avsnitt 2, Välfärdens kärna först: statligt huvudmannaskap och avveckling av regionerna, fortbildningsmiljarden till primärvården för psykisk hälsa, formuleringen om att arbetsmiljön måste förbättras så att fler vill stanna kvar i yrket, samt bonusen till pensionärer som återvänder till vården. Sökning i manifestets tio sidor på AI, artificiell intelligens och digitalisering ger noll träffar. Närmast kommer punkten ”Alla vårdcentraler ska erbjuda digital vård och vara knutna till en jourvårdcentral kvällar och helger”, utan belopp och utan mätbart mål. Ordet algoritm förekommer en gång, om barn och sociala medier, inte om vård. https://kristdemokraterna.se/arkiv/nyheter/2026/2026-08-21-kd-presenterar-sitt-valmanifest Referat: https://www.gp.se/nyheter/sverige/familjer-forst-i-kds-valmanifest.a95d9a12-10b9-5666-a79e-c0a4bb95b5b5
(22) Dagens Arena, Så vill partierna förbättra sjukvården, av Olle Bergvall, 25 februari 2026, där samtliga åtta riksdagspartier besvarade samma frågor. Liberalerna: ”Det går att få fram mer resurser utan att behöva höja skatten eller utöka statsbidragen från staten”. Moderaterna: ”Vår utgångspunkt är att våra resurser kan användas klokare än att höja skatterna ytterligare”, att de minskade väntetiderna är ”bevis på att vår politik för kortade vårdköer genom riktade och prestationsbaserade statsbidrag också fungerar” samt ”Det råder inte en nationell kris”. Sverigedemokraterna på frågan om vården behöver mer resurser: ”Det korta svaret är ja”, även från staten, samt att partiet vill stärka statens huvudmannaskap med ett förstatligande som slutmål. Kristdemokraterna: för ett ökat statsbidrag för att öka vårdkapacitet, korta vårdköer, förbättra arbetsmiljön och tillgodose kompetensförsörjningen. Vänsterpartiet: ”Årlig uppräkning och långsiktig finansiering är att föredra framför kortsiktiga satsningar och projekt i form av riktade statsbidrag.” Miljöpartiet: de generella statsbidragen ska öka med kostnadsökningarna. Centerpartiet: ”Vi miljardsatsar därför på fler specialistläkare och sjuksköterskor, särskilt inom primärvården” samt viljan att slå ihop riktade bidrag till sektorsbidrag. https://www.dagensarena.se/innehall/sa-vill-partierna-forbattra-sjukvarden/
(23) Vänsterpartiet, Så får vi ordning på sjukvården, publicerad 14 augusti 2026. Femte stycket: ”Vänsterpartiet vill öka både de generella statsbidragen och de riktade bidragen till hälso- och sjukvården. Förslaget är att tillföra fem miljarder kronor nationellt från 2027, så att regionerna kan anställa mer personal, korta köerna och ge patienter den vård de behöver.” Sjätte stycket om kvinnolönelyftet: ”Satsningen omfattar 30 miljarder kronor över tio år”. Nionde stycket: ”Däremot säger Vänsterpartiet nej till ett totalt statligt övertagande av sjukvården.” https://www.vansterpartiet.se/nyheter/sa-far-vi-ordning-pa-sjukvarden/
(24) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring, 3 kap. Tjänstgöring och utbildning, 1 §: ”Av 4 kap. 1 § första och andra styckena patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår det att specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning under minst fem år och sex månader. Det framgår även att specialiseringstjänstgöringen ska inledas med bastjänstgöring under minst sex månader.” Tidshorisonten för utbildningsplatser bygger på läkarprogrammets längd plus dessa fem och ett halvt år.
(25) Sveriges Kommuner och Regioner, Hållbart medarbetarengagemang, HME. En gemensam modell och enkät med nio fasta frågor, kostnadsfri för SKR:s medlemmar, där uppföljningen sker via Kolada och deltagandet är frivilligt. https://skr.se/personalochkompetensforsorjning/statistikompersonalochkompetensforsorjning/personalstatistik/hallbartmedarbetarengagemanghme.8078.html Modell och användaranvisningar: https://skr.se/download/18.1cbfb60f198e5f62f5956da7/1756456040012/HME_modell_och_anvandaranvisningar.pdf Tillämpningsexempel från Region Gävleborg: https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/sam/arbetsmiljo-nedifran-och-upp-med-hme-enkaten/
(26) Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö, inklusive kravet på att arbetsgivaren sätter mål, finns i kapitel 2. Ikraftträdandet: ”Denna författning träder i kraft den 1 januari 2025.” Föreskrifterna upphävde bland annat AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö, se övergångsbestämmelserna. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-20232/
(27) Statskontoret, Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2025, publicerad juni 2026. Sammanfattningen om kommunerna: ”Nästan 125 miljarder av dessa är generella bidrag, 45 miljarder riktade statsbidrag och drygt 6 miljarder kostnadsersättningar.” Om regionerna: ”Till regionerna har staten betalat ut drygt 116 miljarder kronor i statsbidrag under 2025. Av dessa är ungefär 50 miljarder generella statsbidrag, 19 miljarder riktade statsbidrag och 47 miljarder kostnadsersättningar.” Nyckeln: 50 delat med 125 plus 50 ger 28,6 procent till regionerna. https://www.statskontoret.se/uppdrag-och-rapporter/rapporter/2026/statens-styrning-med-statsbidrag-till-kommuner-och-regioner-2025
(28) Vänsterpartiet, Byt regering! För ett starkare och tryggare Sverige, budgetmotion för 2026, partimotion av Nooshi Dadgostar m.fl. Sidan 1, tabellen ”Vänsterpartiets viktigaste reformer i budgetmotionen för 2026”, under rubriken Rädda välfärden: Generella statsbidrag 8 000, Förläng sektorsbidraget till sjukvården 5 000, Glesbygdstillägg sjukvården 1 000 (miljoner kronor). Fördelningen i avsnitt 7.1, sök på ”Detta bör fördelas med”: 50 procent till kommunerna och 50 procent till regionerna. Glesbygdstillägget klassas som generellt i avsnitt 7.2, sök på ”i form av generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården”. Partiets eget argument för sektorsbidraget i avsnitt 7.1, sök på ”varför stödet till viss del går att likna vid ett generellt statsbidrag”. Räkningen till regionerna: 50 procent av 8 000 är 4 000 generella, plus 5 000 sektorsbidrag, plus 1 000 glesbygdstillägg, summa 10 000 miljoner. Kömiljarderna i avsnitt 5.5, Kömiljarder utan effekt: ”Vi anser att satsningen bör avskaffas i sin helhet och resurserna tillföras hälso- och sjukvården genom ökade sektorsbidrag och ökade generella statsbidrag.” Finansieringen: avsnitt 6.2, ”Inför en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster”; avsnitt 10.3, Enhetliga kapitalskatter; avsnitt 10.6, jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden och är helt utfasade vid 100 000. Sökning i motionens 118 sidor på AI och artificiell intelligens ger noll träffar; digitalisering ger en enda träff, anslaget ”99:2 Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner” under utgiftsområde 17, alltså kultur och inte vård. Teknisk varning: PDF:en har trasig teckenkodning för siffror i löptexten, sök på ord i stället för tal; sammanfattningstabellen på sidan 1 är korrekt kodad. https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2025/10/Budget2025_webb.pdf
(29) Socialdemokraterna, S vallöfte: Trygga välfärden genom en helt ny princip för statens finansiering, publicerad 14 augusti 2026. Fjärde stycket: ”Därför vill Socialdemokraterna genomföra en helt ny princip för välfärdens finansiering där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen.” Magdalena Andersson i tredje stycket: ”När kostnaderna ökar vill vi att tillskottet från regeringen ökar i takt med inflationen.” https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2026-08-14-s-vallofte-trygga-valfarden-genom-en-helt-ny-princip-for-statens-finansiering
(30) Socialdemokraterna, Sjukvård: ”Genomföra en personalsatsning på 2,4 miljarder kronor för att korta vårdköerna och förbättra medarbetarnas arbetsmiljö.” https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/sjukvard
(31) Socialdemokraterna, Ny riktning för Sverige, budgetmotion för 2026. Avsnitt 1.4, näst sista styckets sista mening: ”I årets budgetförslag från Socialdemokraterna föreslås kommuner och regioner förstärkas med nästan 13 miljarder.” Bilaga 6, tabellen Kommunsektorns finanser: Statsbidrag under utgiftsområde 25 (generella) 2 730, Statsbidrag från övriga utgiftsområden (riktade) 10 081, summa 12 811 miljoner kronor, identiska belopp 2027 och 2028. Bilaga 1, reformtabellen avsnitt 3: Personalsatsning i välfärden för kortare vårdköer 2 400, Bottenplatta för välfärden 1 000, Fler kollegor i äldreomsorgen 1 950, Skolsatsningar 4 000. Bilaga 1, finansieringen, första raden: ”Tillfällig skatt på bankernas övervinster 12 600”, beloppet återkommer i bilaga 5 för 2027 och 2028. Avsnitt 3.3: ”Dessutom vill vi se en bottenplatta för välfärden genom att indexera de generella statsbidragen” samt ”Vi vill se ett systemskifte för svensk välfärd där de generella statsbidragen ska räknas upp med inflationen varje år.” Bilaga 7, utgiftsområde 9: anslag 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna minskas med 2 000 000 tusental kronor, anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 3 000 000. Räkningen: regionernas del av 2 730 miljoner generella är 28,6 procent, cirka 0,8 miljarder. Bilaga 6 är en aggregerad tabell över kommunsektorns samlade statsbidrag i partiets budgetalternativ, medan bilaga 1 listar enskilda reformer. Bottenplattans 1 000 miljoner är en höjning av just de generella statsbidragen och räknas därför som en del av de 2 730, inte utöver dem. Skulle den ligga utanför blir regionandelen i stället cirka 1,1 miljarder, knappt 9 procent av notan. Sökning i motionens 58 sidor på AI, artificiell intelligens och ordstammen digitalis: noll träffar på de två senare, tre på AI, samtliga utanför vården. Två står i avsnitt 3.1 under En svensk tillväxtpakt, 300 miljoner kronor till ”framtidsteknologier som AI och ny industriteknologi” samt en hänvisning till redan föreslagna satsningar på AI-kompetens och konkurrenskraft. Den tredje står i avsnitt 3.3 under Stöd till Sveriges Konsumenter, om att ny teknik som AI ökar riskerna för manipulation, desinformation och bedrägerier. Motionens vårdavsnitt, 1.4 och vårddelen av 3.3, innehåller inte något av orden. https://www.socialdemokraterna.se/download/18.6ed00dea19998e1c3e03d50/1759747290476/Socialdemokraternas%20Budgetmotion%202026.pdf
(32) Miljöpartiet, valmanifest 2026. En sökning på ”miljarder” i manifestet ger inga vårdbelopp; manifestet lovar mer resurser till vården utan att ange summa. Det ofta citerade löftet om 40 miljarder kommer från valrörelsen 2022 och står inte i 2026 års manifest. Sökning på AI, artificiell intelligens och digitalisering ger noll träffar i hela manifestet; vårdavsnittet Vård efter behov i hela landet innehåller ingen teknisk eller digital formulering över huvud taget.
(33) Miljöpartiet, Sverige förtjänar bättre, budgetmotion för 2026. Motionen föreslår 2,5 miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner, 3 miljarder till vårdens sektorsbidrag samt automatisk uppräkning av de generella statsbidragen. Om primärvården: ”För att regionerna ska ha möjlighet att fortsätta arbetet med att stärka primärvården utan att åsidosätta akutvården föreslår vi att 1,5 miljarder kronor tillförs regionerna under 2026 och 2027 för att stärka primärvården.” Samma satsning formuleras i budgetens vårdavsnitt: ”Förutom de miljarderna vill vi se 1,5 miljarder för att stärka tillgängligheten till en nära vård och ett sektorsbidrag om 3 miljarder bara till vården.” Räkningen: regionernas del av 2,5 miljarder generella är 28,6 procent, cirka 0,7 miljarder. Observera att motionen innehåller två skilda poster på 1,5 miljarder, en till primärvården och en till likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan; endast den förra räknas här. Sökning i motionens 139 sidor på AI, artificiell intelligens och ordstammen digitalis: noll träffar på artificiell intelligens, två på AI, en på digitalis. Båda AI-träffarna ligger utanför vården, dels behovet av ”nya metoder och AI-teknik” i avsnittet om miljöövervakning, dels AI som del av den digitala informationsmiljön i avsnittet om mediestöd. Digitalis-träffen står i vårdsammanhang, i stycket Förstärk vårdkompetensrådet: ”I takt med att mer digitaliseras finns både nya möjligheter och nya utmaningar. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor om året för detta ändamål.” Beloppet gäller rådets arbete med de regionala vårdkompetensråden, inte digitaliseringen som sådan, och något mätbart mål anges inte. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sverige-fortjanar-battre-miljopartiets_hd023770/html/
(34) Liberalerna, valmanifest 2026, För din frihet, publicerat 2 juni 2026, avsnitt 6. Punkt 69: ”Vi vill utbilda 4 500 fler allmänläkare och stärka lagen så att alla invånare kan lista sig på fasta läkare.” Punkt 68 om öppettider, punkt 70 om journalsystem och statlig styrning. Sökning i manifestets 40 sidor på AI, artificiell intelligens och ordstammen digitalis: noll träffar på artificiell intelligens, sex på AI, en på digitalis. Ingen av dem gäller vården. AI förekommer i inledningen till kapitel 2 om källkritik i skolan, i punkt 61 om kränkande AI-deepfakes, i punkt 84 om europeisk kapacitet inom halvledare, molntjänster och AI, samt tre gånger i punkt 86, om teknikskiften, om ett AI-kunskapslyft och om att använda AI i vardagen och på jobbet. Digitalis-träffen är punkt 16, ”Digitaliseringen i skolan har gått för långt”. Vårdkapitlet, punkterna 68 till 78, innehåller inte något av orden; närmast kommer punkt 70 om att få ordning på journalsystemen, utan belopp och utan mätbart mål. https://www.liberalerna.se/valmanifest-2026/6-nar-du-behover-samhallet-som-mest Hela manifestet: https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/liberalernas-valmanifest-2026-40s-komprimerad.pdf
(35) Centerpartiet, valmanifest 2026, Sverige kan mer, presenterat 16 juni 2026, avsnittet om välfärden. De 50 miljarderna till landsbygden anges som en förväntad ökning av skatteintäkterna från ökat arbete och sysselsättning, alltså en prognos och ingen utgiftspost. Sökning i manifestets 96 sidor på AI, artificiell intelligens och ordstammen digitalis: 31 träffar på AI, en på artificiell intelligens, nio på digitalis, klart flest av alla granskade dokument. Merparten ligger i avsnitt 1.6, AI och ny teknik som skapar fler jobb i en ny ekonomi, som gäller näringsliv, forskning och arbetsmarknad och bland annat föreslår ett nationellt AI-center. Vårdträffen står i kapitel 3, Bättre vård, skola och omsorg för fler, avsnitt 3.9 Mindre administration och mer tid för människan i välfärden, punkt 5: myndigheter ska få i uppdrag och resurser att ”införa AI i stor skala, från vård till handläggning”, plus snabbspår för AI-upphandling. Punkt 4 i samma avsnitt, Smart digitalisering, vill se en strategi som säkerställer att AI och annan ny teknik effektiviserar arbetet. Inget av förslagen anger belopp, årtal eller mätbart mål, och de 50 miljarderna ovan är manifestets enda kronbelopp. Vårdavsnittet 3.1 innehåller inget av de tre orden; närmast kommer digitala verktyg i en nationell strategi för egenvård, och i avsnitt 3.8 stödet till äldre att använda digitala tjänster som 1177. https://val2026.centerpartiet.se/valmanifest/valfarden/
(36) Sverigedemokraterna, Valplattform 2026, publicerad juli 2026. Plattformen tar upp stopp för nedläggning av närsjukhus, fortsatt kortande av köer, förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor i den kvinnodominerade vårdsektorn samt en översyn av karensavdraget för personal i välfärdsyrken. En sökning på arbetsmiljö ger inga förslag om mått, nivåer eller uppföljning. Sökning på AI, artificiell intelligens och digitalisering ger noll träffar i plattformens tolv sidor. https://www.sd.se/wp-content/uploads/2026/07/valplattform-2026.pdf
(37) Moderaterna, valplattform för 2026, presenterad av Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer vid en pressträff 22 juni 2026 under parollen om att ansträngning ska löna sig och brott straffa sig. Partiet anger tre huvudlöften, varav ett gäller kortare väntan på vård. Pressinbjudan med länk till pressträffen: https://via.tt.se/pressmeddelande/4447666/moderaterna-presenterar-valplattform-for-2026 Referat: https://nyheter24.se/nyheter/politik/1493247-moderaternas-tre-huvudloften-infor-valet Vårdgarantilöftet presenterades separat 5 augusti 2026: vårdgarantin skärps från 90 till 30 dagar och den region som brister ska själv betala för att patienten får vård hos en annan vårdgivare. Sökning i det publicerade vårdgarantilöftet på AI, artificiell intelligens och digitalisering ger noll träffar. https://via.tt.se/pressmeddelande/4487659/moderaterna-vallofte-starkt-patientmakt Partiets egna formuleringar om vårdens innehåll och om statens roll finns i SVT:s valkompass 2026. Under ”Vård att lita på”: fortsatt kortade vårdköer, stärkt äldreomsorg och språkkrav. På frågan om staten ska ta över ansvaret för sjukvården: ”Regionerna ansvarar idag för sjukvård och Moderaterna vill inte att staten tar över hela det ansvaret. Däremot vill vi att staten tar ett större ansvar på områden där det tydligt leder till likvärdig vård i hela landet. Till dessa hör nationella strategier för exempelvis cancervård och suicidprevention, läkemedel, digitalisering och vårdgarantin.” Digitalisering nämns alltså på den nivån, utan belopp och utan mätbart mål. Inget av materialet anger ett bemanningsmål eller ett belopp. https://valkompass.svt.se/2026/parti/moderaterna/ Moderaterna publicerar inget samlat valmanifest för 2026; vallöften-sidan uppdateras löpande fram till valdagen. https://moderaterna.se/valloften-2026/
(38) Moderaterna, sammanställning av tillförda medel på partiets politiksida: de knappt 25 miljarderna avser medel tillförda fram till 2026. https://moderaterna.se/var-politik/sjukvard/ En tidigare uppgift om drygt 18 miljarder för 2026 till 2028 har inte kunnat beläggas i partiets material och är struken.
(39) Regeringen, Reformer inom Socialdepartementets områden, budgeten 2026. Ingressen: ”Regeringen fortsätter det intensiva arbetet med att korta vårdköerna och stärka hälso- och sjukvårdens förutsättningar att bedriva en god och säker vård på lika villkor för hela befolkningen. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att ytterligare 3,5 miljarder kronor avsätts till hälso- och sjukvården.” Beloppet avser 2026 och ingår i den beslutade budgeten. Fördelningen mellan generella och riktade medel framgår inte av artikeln; jag redovisar det under övriga bidrag eftersom det knyts till kötidsmålen. https://www.regeringen.se/artiklar/2025/09/reformer-inom-socialdepartementets-omraden—budgeten-2026/
(40) Sanmark E, Vartiainen V, Sanmark J, Wettin K, Saari L, Entezarjou A. Evaluation of an AI Medical Scribe After 236,153 Notes Generated Across Care Levels in a European Health System: Mixed Methods Retrospective Observational Study. JMIR Med Inform 2026;14:e90052, doi 10.2196/90052, open access. Sidnumrerad PDF: https://medinform.jmir.org/2026/1/e90052/PDF Observationell utvärdering inom Capio Ramsay Santé mellan 26 april 2024 och 27 oktober 2025. Titeln anger a European Health System eftersom Capio Ramsay Santé är en europeisk koncern; datamaterialet kommer från verksamheten i Sverige. Jäv: tre av sex författare är anställda vid Tandem Health, som utvecklar verktyget, och en vid Capio Ramsay Santé, vilket anges i artikeln. Förväxla inte med medRxiv-preprinten från december 2025 som omfattar 375 000 anteckningar; samtliga siffror här kommer från den publicerade JMIR-versionen.
(41) Emanuel EJ, Baker-Butler A, Khosla N, Khosla V. Will Autonomous AI Exceed AI-Aided Physicians as the Best Medical Care? JAMA, publicerad online 17 augusti 2026. doi:10.1001/jama.2026.15380 https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2852952 En perspektivartikel, inte en originalstudie. Författarna hävdar att medicinen närmar sig den punkt där AI ensam överträffar både läkare och läkare med AI-stöd inom fem grundläggande kognitiva uppgifter: inhämta patientinformation, ställa differentialdiagnos, beställa diagnostiska tester, förskriva riktlinjeenlig behandling och sköta kronisk sjukdom. Tidshorisonten omkring 2030 återges i Forbes referat 17 augusti 2026, som också redovisar jäven: Neal Khosla är vd för Curai Health, som säljer autonom AI-primärvård, och Vinod Khosla är investerare i bland annat OpenAI och Curai. Samma artikel återger att American Medical Association och American College of Physicians håller fast vid att AI ska ha en stödjande roll i kliniskt beslutsfattande. https://www.forbes.com/sites/maryroeloffs/2026/08/17/ai-will-likely-beat-doctors-at-key-medical-tasks-by-2030-billionaires-son-argues/ Ezekiel Emanuel är venture partner i en vårdinvesteringsfond. Enstaka sekundärkällor anger 14 augusti som publiceringsdatum; JAMA:s eget pressmaterial och embargot pekar på 17 augusti.
(42) Regeringsuppdraget (2025-04-10, S2025/00801) till Socialstyrelsen om riktvärden för en stärkt kompetensförsörjning av primärvården består av två delar, och båda är nu redovisade. Delredovisningen 1 december 2025, artikelnummer 2025-12-9927, innehåller baslinjemätningen över antalet ST-tjänster i allmänmedicin per region samt förslag till nationella och regionala riktvärden för dessa tjänster. Slutredovisningen, Framtagande av riktvärden som underlag för en stärkt kompetensförsörjning av primärvården, artikelnummer 2026-5-10277, publicerades i maj 2026 och gäller distriktssköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer; riktvärdena där bygger på en framskrivning av SCB:s primärvårdsprognos per län. Slutrapporten redovisar också statusen för det befintliga läkarriktvärdet: ”Socialstyrelsens nationella riktvärde för fast läkarkontakt är ett sådant exempel. Det innebär att det ska vara 1 specialist i primärvården per 1 100 invånare”, framtaget inom uppdraget att utvärdera omställningen till nära vård, med tillägget att riktvärdet behöver anpassas i en lokal kontext. I bilaga 2 noteras att riktvärdet är ”starkt förankrat politiskt och har blivit en central referenspunkt”. Läkartidningens referat av delrapporten, december 2025: ”Antalet ST-tjänster i samtliga regioner behöver öka för att nå riktvärdet om 1 specialist per 1 100 invånare”. https://lakartidningen.se/nyheter/ny-rapport-viktigt-steg-mot-fler-specialister-i-allmanmedicin/ Regeringsuppdraget: https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/04/riktvarden-ska-skapa-underlag-for-en-starkt-kompetensforsorjning-i-primarvarden/
(43) Överslagsberäkning för hela välfärden, gjord med Claude Opus 5. Ingår inte i granskningen av partiernas löften. Utöver vårdens 12 miljarder: generella statsbidrag till kommuner och regioner 15 till 25 mdkr per år (urholkningen dokumenterad i källa 7 och 20, spannet uppskattat), socialtjänst och förebyggande arbete 10 mdkr (SSR:s krav på 10 000 fler socialsekreterare, skolkuratorer och fältassistenter, partsintresse), skola och förskola 10 till 15 mdkr (Skolverkets lärarprognos), arbetsmarknadspolitik omkring 1 mdkr. De flesta posterna är uppskattningar snarare än beräkningar, och sektorerna konkurrerar delvis om samma arbetskraft, så totalen är en storleksordning och inte en definitiv siffra.
Lämna ett svar